Del 2: Så hanterar du ett dödsbo effektivt i Sverige 2026

19 januari 2026

Viktiga dokument och intyg du behöver ordna

För att kunna ta hand om ett dödsbo på rätt sätt i Sverige finns det ett antal dokument du måste samla in. Utan dem kommer du inte kunna prata med banker, säga upp avtal eller ens beställa begravning. Här går vi igenom vilka handlingar du behöver, varför de är viktiga och hur du får tag på dem.

Dödsfallsintyg med släktutredning

Det här dokumentet är det första du ska beställa. Det intygar att personen har avlidit och visar en släktutredning med den avlidnes närmaste anhöriga enligt folkbokföringen.

Används för:

Kontakta banker, försäkringsbolag och abonnemangsleverantörer
Beställa bouppteckning
Visa att du har rätt att hantera ärenden för dödsboet

Var beställer du det? Hos Skatteverket. Det är gratis. Vanligtvis får du det inom några dagar efter att dödsfallet har registrerats.

Bouppteckning

Den här handlingen är juridiskt bindande och visar vilka tillgångar och skulder som fanns vid dödsfallet, samt vilka som är dödsbodelägare. Bouppteckningen ligger till grund för hela den fortsatta hanteringen av dödsboet och måste lämnas in till Skatteverket inom föreskriven tid.

Bouppteckningen används för att:

visa vilka som har rätt att företräda dödsboet
genomföra arvskifte och fatta formella beslut
styrka tillgångar och värden, till exempel vid försäkringsutbetalningar eller försäljning

Hur går det till?

Bouppteckningen kan upprättas av dödsbodelägarna själva med stöd av Skatteverkets vägledning, eller med hjälp av extern part. Den som ansvarar för arbetet behöver samla in fullständig information om boets ekonomi och säkerställa att samtliga dödsbodelägare är korrekt angivna.

När dokumentet är färdigt skickas det in till Skatteverket för registrering. För den som vill ha praktisk hjälp med samordning, dokumentinsamling och kontakt med jurist vid behov kan KlaraHem bistå som stöd genom processen.

Fullmakter för att agera för dödsboet

När flera personer är dödsbodelägare måste ni antingen fatta alla beslut tillsammans, eller ge någon fullmakt att agera för hela boet.

Används för:

Avsluta konton eller sälja saker
Prata med myndigheter eller företag å dödsboets vägnar
Förenkla hanteringen när bara en person sköter kontakterna

Hur gör man? Ni skriver en skriftlig fullmakt där alla dödsbodelägare undertecknar. Den bör vara tydlig med vad personen får göra. Vissa banker har krav på att ni använder deras egen mall, så dubbelkolla det innan du skickar in något.

Intyg för kremering eller gravsättning

För att kunna ordna begravning krävs ett särskilt tillstånd från Skatteverket: Intyg för gravsättning eller kremering. Det här intyget kräver att dödsorsak är fastställd och att kroppen är obestridd i rättsligt avseende.

Används för:

Boka begravning, kremering eller gravsättning
Planera och genomföra ceremonier

Vem fixar det? Oftast är det läkaren som rapporterar dödsfallet och som sätter igång processen. Men det är Skatteverket som utfärdar själva intyget. Begravningsbyrån du anlitar kan i många fall hjälpa dig att hantera det automatiskt.

Vårdnadsintyg för posthantering

Du behöver kunna läsa och samla in den avlidnes post. En hel del viktig information kommer fortfarande som fysisk brevpost: avier, bankinformation, försäkringspapper och fakturor. För att få tillgång till posten behöver du ett vårdnadsintyg.

Används för:

Hämta brev och försändelser adresserade till den avlidne
Få posten eftersänd till annan adress

Hur beställer man det? Vårdnadsintyget får du från Skatteverket via ansökan. Det krävs att du styrker att du är dödsbodelägare, vilket du gör genom att visa dödsfallsintyg med släktutredning. Med intyget kan du hantera posten på ett lagligt och tryggt vis.

Övriga dokument som kan behövas

Beroende på dödsboets omfattning och familjesituationen kan du även behöva dessa typer av dokument:

Eventuellt testamente (måste läsas upp vid bouppteckningen)
Äktenskapsförord eller samboavtal
Försäkringsbrev eller efterlevandeskydd
Namnändringsintyg (om det finns olika namn i olika register)

Tips: Håll alla dokument samlade på ett ställe – helst fysiskt i en mapp och digitalt om du har möjlighet. Du kommer behöva visa upp samma intyg många gånger i olika sammanhang.

Så undviker du att fastna i papperskaos

Dokumenthanteringen är en av de saker som lätt skapar kaos om du inte har någon struktur. Så här gör du det lättare för dig själv:

Beställ alla nödvändiga intyg samtidigt så att du slipper vänta om du missat något.
Håll en checklista med vilka dokument som är mottagna, på väg eller saknas.
Skanna och spara digitala kopior ifall något försvinner eller behöver skickas till flera instanser.

Att ha rätt dokument i rätt ordning är nyckeln för att komma någon vart i dödsbohanteringen. Utan dem blir du stoppad varje gång du försöker gå vidare.

Vi visar i nästa del hur du hanterar dödsboets ekonomi konkret när dokumenten väl är på plats. Dit kommer du inte utan det här första steget.

Praktisk hantering av dödsboets ekonomi

När du har samlat in rätt dokument kommer nästa viktiga steg: att hantera dödsboets ekonomi. Här uppstår ofta flest frågor – och flest fallgropar. Det handlar om konton, räkningar, skulder, tillgångar och i vissa fall en tom plånbok. Här får du den praktiska vägledningen du behöver för att inte trassla in dig i onödiga misstag.

Kontakta banken – och bli insatt i kontona

Det börjar alltid med att du kontaktar den avlidnes bank. De får inte ge ut någon information förrän du visar upp dödsfallsintyg med släktutredning – alltså bevis på att personen är avliden och att du har rätt att agera för dödsboet.

Så här gör du:

Ring eller besök banken.
Ta med dödsfallsintyg och eventuell fullmakt om du inte är ensam dödsbodelägare.
Be om utdrag över saldon, autogiron, lån och andra konton.

Banken spärrar vanligtvis den avlidnes personliga bankkort och ibland även konton, men det varierar. Räkningar kan i många fall fortfarande betalas från dödsboets konton – men bara under vissa förutsättningar.

Viktigt: Du får inte använda bankkort eller swisha från den avlidnes konto efter dödsdatum. Det är brottsligt, även om du ”bara ville hjälpa till”.

Säg upp, pausa eller låt vissa betalningar fortsätta

En dödsboekonomi innehåller ofta autogiron, abonnemang eller återkommande räkningar. Det är ditt jobb att snabbt avgöra vad som ska fortsätta och vad som kan stoppas.

Gör så här:

Gå igenom kontoutdrag för att hitta alla automatiska betalningar.
Avsluta omedelbart onödiga tjänster som streamingabonnemang, mobilabonnemang, välgörenhetsdragningar, gym, mm.
Fortsätt betala för nödvändigheter som el, hemförsäkring på fastighet, hyra eller bostadslån tills bostaden är såld eller överförd.

Vissa företag kräver att du skickar in dödsfallsintyg för att säga upp eller avsluta avtal. Andra kräver skriftlig uppsägning eller kontakt via särskild blankett. Håll koll på vad du skickar till vem så att inget glöms och inget fortsätter ticka i onödan.

Hantera dödsboets skulder – men inte med dina pengar

Dödsboet är ansvarigt för sina egna skulder. Du är inte personligt ansvarig, så länge du inte blandar in din egen ekonomi. Det betyder:

Betala räkningar från dödsboets konton – inte med dina egna pengar.
Undvik att “låna” pengar till boet i förväg om du inte först dokumenterar det noga.
Om pengar saknas: skjut inte till från egen ficka. Kontakta fordringsägaren och förklara att dödsboet inte har täckning.

Var alltid öppen med läget. Leverantörer och banker vet hur dödsbon fungerar och kan ofta pausa, avskriva eller avvakta när du visar att det är ett dödsbo som hanteras korrekt.

När dödsboet saknar tillgångar – vad händer då?

Om boet är tomt – alltså om skulderna överstiger tillgångarna – är det vad man kallar ett insolvent dödsbo. Då behövs särskild försiktighet. Riskerna är höga, men inte om du gör rätt från början.

Gör så här:

Betala inte några skulder ur dödsboet utan att först se över hela ekonomin.
Kontakta Skatteverket eller en jurist om du misstänker att tillgångarna inte kommer räcka.
Skriv en enkel översikt av boets ekonomi – både inkomster och utgifter. Det gör det lättare att visa att det saknas medel.

Om skulderna är större än tillgångarna kan det bli fråga om ett särskilt dödsboavvecklingsförfarande. I vissa fall kan boutredningsman utses. I extrema fall finns möjligheten att boet avträds till konkurs, men det är nästan aldrig aktuellt i privatpersoners dödsbon. Poängen: du är inte personligen ansvarig, så länge du inte hanterat något felaktigt.

Vanliga misstag att undvika

När du hanterar dödsboets ekonomi är det lätt att göra saker i fel ordning eller utan att prata med övriga dödsbodelägare. Här är några av de största misstagen du ska undvika:

Att betala vissa skulder men inte andra – det kan uppfattas som gynnande av en fordringsägare framför andra.
Att “börja rensa boet” och sälja saker innan bouppteckningen är färdig – allt är fryst tills dess.
Att blanda in privata pengar utan dokumentation – det blir rörigt både juridiskt och mellan dödsbodelägare.
Att få förfrågningar från företag men ignorera dem – det är bättre att svara sakligt än att låta saker ligga och gro.

Prata hellre med banken eller en jurist en gång för mycket än en gång för lite. Det är värt det för att slippa problem längre fram.

Så gör du det lättare för dig själv

Att hantera ekonomi i ett dödsbo behöver inte vara ett heltidsjobb – om du gör det smart.

Använd ett separat block eller digitalt dokument där du för anteckningar kring varje ekonomi/avtalskontakt.
Skapa en lathund med kontakter: bank, försäkring, hyresvärd, ev. hjälpinstanser.
Använd digitala appar eller verktyg som hjälper till med att hålla koll på obetalda räkningar, inskickade dödsfallsintyg, etc.

Ju mer du organiserar tidigt, desto mindre behöver du stressa längre fram.

Ekonomi är bara en del – men en grundpelare

Du kanske inte gillar siffror eller kontakter med banker. Det spelar ingen roll. Välskött ekonomi i dödsboet betyder att du slipper konflikter, att du får ut eventuell egendom korrekt – och att du inte själv blir betalningsskyldig för något som inte var ditt ansvar.

Du behöver inte kunna allt. Men du måste göra rätt saker i rätt ordning. Nästa steg är att identifiera boets alla tillgångar – även de som inte ligger synliga på ett kontoutdrag. Där fortsätter vi.

Förvaring och identifiering av tillgångar

När du ska hantera ett dödsbo räcker det inte att ha bankkonton och räkningar i ordning. Du måste också veta vilka tillgångar som finns, var de är, hur du bevisar deras existens – och hur du kommer åt dem. Det låter enkelt. Det är det inte alltid.

I många fall vet ingen exakt vad den avlidne ägde. Det finns kanske inga listor, inga lösenord och inget samlat grepp. Därför behöver du bli lite detektiv. Du ska hitta, verifiera och dokumentera – helst utan att missa något av värde.

Vad räknas som tillgång i ett dödsbo?

Allt som den avlidne ägde eller hade rätt till ekonomiskt eller juridiskt kan räknas som tillgång. Det kan vara uppenbara saker eller helt osynliga värden. Här är vad du ska leta efter:

Bankkonton och sparkonton
Fonder, aktier och andra värdepapper
Fastigheter, bostadsrätter eller tomter
Bilar, båtar, konst, smycken och samlarföremål
Liv- och pensionsförsäkringar
Digitala tillgångar (ex. kryptoplånböcker, domäner eller verksamheter online)
Testamenten eller dokument med förmånstagare

Missar du något av detta kan det påverka både bouppteckningen och arvskiftet.

Så letar du reda på tillgångarna i praktiken

Det här är en systematisk process. Du jobbar inte på känsla utan går igenom olika källor en i taget.

1. Börja med posten

Gå igenom fysiska brev från banker, försäkringsbolag, kapitalförvaltare eller pensionsmyndigheter
Håll koll på kontoutdrag, årsbesked och försäkringsbrev

2. Kontrollera bank- och finansrelaterade uppgifter

Be banken om kontobehörigheter, översikter och om det finns depåer eller fonder
Fråga om det finns anslutning till ISK, pensionssparande eller andra placeringsprodukter

3. Leta efter testamente och juridiska handlingar

Många skriver testamente men gömmer det väl. Kontrollera följande:

Brandsäkra skåp, lådor och pärmar
Eventuell bankfack (ta kontakt med bank för tillgång efter dödsfall)
Digitala tjänster där personen kan ha lagrat information

4. Kontakta försäkringsbolag

Om du vet eller misstänker att det funnits livförsäkring, personförsäkring eller försäkringssparande – ring bolaget. Be om en översikt. Du behöver dödsfallsintyg och ofta visa att du är dödsbodelägare.

5. Gå igenom hela hemmet metodiskt

Leta efter kvitton, garantihandlingar, depåavtal och andra papper som visar på ägande
Dokumentera saker av värde – inte bara i form av pengar, utan även konst, antikviteter, ädelmetaller

6. Fråga andra anhöriga

Någon i familjen kanske vet saker du missar: obetalda fordringar, lån till andra, aktier registrerade i fysiska papper som aldrig digitaliserats. Frågorna du ställer kan avtäcka “dold” information.

Digitala hjälpmedel och tjänster du kan använda

Du måste inte leta i blindo. Det finns verktyg och register som underlättar identifiering av tillgångar – framför allt i digital form.

Vita Arkivet (Fonus)

Här kan en person i förväg ha sparat sina önskemål, lösenord, information om tillgångar eller testamente. Du kontaktar Fonus för att se om den avlidne lämnat in något. Du måste kunna bevisa att du är dödsbodelägare.

Livsarkivet (eller liknande digitala journalsystem)

Ett annat sätt att samla viktiga dokument på förhand. Om den avlidne använt ett sådant system kan information om försäkringar, lösenord eller instruktioner finnas där. Be om tillgång via kontakt med tjänsteleverantören.

Digitala kontohanteringsverktyg

Använd tjänster som listar abonnemang eller bankkonton kopplade till personnummer
Exempel på funktioner: automatisk igenkänning av banker, fondkonton eller digitala betalningstjänster

Skatteverkets register och e-tjänster

I vissa fall kan du få information om deklarerade tillgångar, fastigheter och kapitalvinster via tidigare års INK1-blanketter.

Så verifierar du vilka tillgångar som faktiskt finns

En tillgång är inte värd något i dödsboet förrän du kan bevisa att den finns och att den ska ingå. Därför räcker det inte med att “någon sagt” att pengar fanns. Du behöver papper eller annan dokumentation.

Be om officiella saldobesked från bank eller fondförvaltare
Fråga försäkringsbolag om det finns förmånstagare eller utbetalningar på gång
Begär utdrag från bilregistret eller fastighetsregistret (Lantmäteriet) för att visa på ägande
För konst eller smycken: ta hjälp av värderingsman om det saknas originalkvitto

Allt du hittar ska dokumenteras och sparas till bouppteckningen. Värdet ska anges, även om du inte tänker sälja något än. Bouppteckningen måste spegla dödsboets verkliga ekonomiska läge.

Checklista: så gör du inget går förlorat

För att hitta och säkra alla möjliga tillgångar, använd den här enkla modellen:

Lista vad du vet, misstänker och hört talas om
Kontakta varje aktör systematiskt (banker, bolag, förvaltare)
Följ upp varje kontakt och spara bevis
Använd digitala verktyg där du kan
Lägg löpande till nya upptäckter

Misstaget många gör är att de utgår från vad som ligger synligt – brev på bordet, fonder som står i ett pärmregister. Men det är inte hela bilden. Mycket har blivit digitalt eller spritt över flera banker. Det du missar nu kan bli ett stort problem senare.

Du behöver inte vara ekonom eller jurist. Men du måste vara noggrann, metodisk – och ibland envis.

När rätt dokument är samlade och ekonomin börjar bli överskådlig kan du ta nästa steg utan att riskera misstag eller förseningar. Nu finns underlaget som krävs för att gå vidare formellt.

Om du vill gå tillbaka till grunderna kring vad ett dödsbo är, vem som ansvarar och varför ordningen är avgörande, kan du läsa Del 1 – Så hanterar du ett dödsbo effektivt i Sverige 2026.

I Del 3 går vi igenom hela processen kring bouppteckning och arvskifte – hur det görs korrekt, vad som krävs juridiskt och vad du kan göra om dödsbodelägarna inte är överens.

👉 Läs vidare: Del 3 – Bouppteckning och arvskifte: så här gör du rätt från början till slut